Thiilde den vilde

Jag är en sån som ofta gör bort mig. Det gör mig ingenting, man måste ju bjuda på sig själv liksom.
Något jag ofta gör, är att sjunga med i låtar på radio eller liknande. En ganska vanlig sak att göra. Problemet är bara att jag är sämst på låttexter och oftast hör det jag vill höra.

Tänkte dela med mig av mina 2 värsta sådana incidenter;

1 - jag var 10 år gammal, hade tävling i simning. Mycket folk, det spelades musik medan vi väntade på att pristagarna skulle ropas upp.. De spelade låten "who let the dogs out"..
Alla sjöng med, jag ville ju liksom inte vara sämre så jag tog i för kung och fosterland och brölade "SOLEN I DAGSHAMN! VOFF VOFF VOFF"
Synd bara att musiken var avstängd då, och min lilla röst ekade i hela simhallen.
Och som om det inte vore nog vann jag silver och var tvungen att stiga upp på en prispall och bli än mer utskrattad. Yey!

2 - jag var 14 år gammal och en osäker och blåst flicka i Lund. Timbuktu var sjukt stor och populär, alla nynnade hans texter.
Jag var hopplöst olyckligt kär i en kille i min klass som hette Kristoffer (ni ska se min dagbok från denna period, haha), och just denna kväll skulle Timbuktu signera på folk&rock. På något vis föll det sig att jag gick dit med Kristoffer och några andra. Ni anar inte hur lycklig jag var över det! Haha.
Förlåt, nu snöar jag iväg. Iallafall, alla stod och sjöng Timbuktus låt "babylonsjukan" medan vi väntade. Och jag ville väl styla för Kristoffer och sjöng med.. Efter en stund tittade han väldigt konstigt på mig och bad mig upprepa vad jag nyss sjöng. Jag blev rödare än en tomat och sjöng osäkert "ring polisen och be dem skicka nån, för jag har mat till dem sjuka!". Sååå fel. Och nä, Kristoffer ville aldrig bli min pojkvän. Haha

Någon mer som vill dela med sig? ;)