Thiilde den vilde

Benjamin har krystat ut tand nummer 11, hans 3:e kindtand.. Med de andra tänderna har han varit som vanligt, inget gnäll och ingen feber.. Men denna tanden är en mardröm! Igårkväll fick vår lilla kille 40 graders feber som vägrade att gå ner trots Alvedon. Så hela natten har vi tröstat en kokhet liten kille som tillslut fick feberkramper och låg och skakade och ryckte i hela kroppen! :(
Antal minuters sömn inatt; noll!

Dagen har ändå varit ok, febern är lägre och även om han har varit extra mammig och pappig har han ändå lekt och skojat med kompisen Melissa som kom hit med sin mamma Cizzi och pappa Daniel på lite grillning innan idag.

Nu försöker jag ladda mina helt uttömda batterier inför en alldeles för fullbokad vecka framför oss.

Ibland när jag känner att det behöver storstädas lite här hemma, och jag vill undvika att Alex invänder och tycker vi ska slappa och städa "sen" istället, så brukar jag låtsas att vi får besök om 1 timma. Det brukar få fart på honom, och sen när vi har städat klart låtsas jag få ett sms att de som skulle komma fått plötsligt förhinder. Funkar varje gång!
Idag däremot fick jag sms på riktigt, Hannah skrev att hon skulle poppa in, så som man gör när man bor i Malmö, man "poppar in till Rydsgård". Det fick fart på mig, och på 1 timma har jag nu helt själv klarat av att natta barn, duscha, diska, plocka ordning, sortera tvätt, dammsuga och plocka upp 1 miljon leksaker. Om hon smsar om en stund att hon fått förhinder, då kan det hända att jag säger upp vår vänskap för 1 dag! ;)

Bild på inatt när Benjamin ville ligga nära nära nära!

Efter det förra inlägget har det inträffat en sak som istället är ett klockrent exempel på bra service och kundbemötande, utan att vara påträngande och halvt creepy!
Solen skiner, och jag blev plötsligt väldans sugen på en färdigsallad. Packade ner en styck Benjamin i vagnen och styrde stegen mot den lilla mataffären här i vår minimala by.
Men där fanns ingen sallad att finna, och jag som hade packat med mig en gaffel och allt!
Jag frågade en kille som jobbade där om de kanske hade gömt salladerna någonstans, det hade de inte, men hans svar var minst sagt förvånande och oerhört glädjande; "-vad vill du ha? Kycklingsallad? Jag äger pizzerian här runt hörnet, där är visserligen stängt vid den här tiden, men vänta här 10 minuter så springer jag dit och fixar en sallad! Inga problem!"
DÄR kan man snacka om oerhört bra service! Och ja, hans kycklingsallad smakade underbart ute i solen sen :)

Jag tog ju som sagt mig iväg till tåget till blind-daten igår.. Normalt sett så är tågvärdarna på tågen ganska korta och zoombie aktiga när de kollar ens biljetter, inte mig emot, och ibland är de halvtrevliga och krystar fram ett litet leende eller "trevlig dag" eller liknande. Men tågkontrollanten igår visade mig att det finns en gräns till vad jag anser vara "behagligt kundbemötande" haha.
Inte nog med att han försökte få en nyvaken Benjamin att skratta genom att skramla och slänga med sin GIGANTISKA nyckelknippa så nära Benjamins ansikte att han nog kommer lida av postraumatiskt stressyndrom, nej nej han skulle självklart också komma tillbaka efter 1 minut och säga "kom jag ihåg att önska dig en bra dag? Du skulle av i Lund? Du får jättegärna ge tummen upp när du kommit av tåget så att jag vet att du fått med dig allt! Ibland är det mycket folk som trycker och trängs och då är det lätt att glömma något! Så ja, trevlig dag på er i solen, och glöm inte att ge mig tummen upp när ni har gått av tåget så jag vet att vi kan köra vidare med gott samvete utan kvarglömda leksaker!"
Allt detta rabblade han i ett enda andetag, med hög lycklig stämma och stirrande ögon! Jag kände mig inte sådär mysigt omhändertagen som man kan göra ibland när någon bryr sig lite extra i en butik eller så, jag kände mig bara vettskrämd! Haha.

Fikan var iallafall väldigt trevlig, jag lyckades få med mig Renata också! När Renata och min nyfunna australienska called it a day, var jag fortfarande pepp och shoppade loss leksaker till Benjamin innan jag bjöd in mig själv på middag hos Erika, "när jag ändå var i Lund, liksom" ;)

Bild på Benjamin och hans kompis Eliott (Erikas son hon klämde ut bara för att Benjamin skulle få en jämnårig killkompis, hon är snäll hon, Erika:p)

Jag har en "sån" morgon. Inget har blivit rätt, eller ja, den började bra..
Idag är det planerat att jag ska på blind date i Lund, träffa min mammas kompis kollegas sons fru och hennes bebis (rabbla det 10 gånger snabbt!) eftersom hon flyttat hit precis från Australien och inte känner någon, då kallas jag in! ;p
Jag gick upp, gjorde mig och Benjamin i ordning och skulle precis bege mig mot tåget när jag kom på "jäklar, Alex har mitt bankkort!". Jag började gråta, skyller på graviditetshormoner..
Att ställa in fikan föll mig inte in, vad skulle jag säga liksom?
Så jag ringde Alex och grät osammanhängande och frågade om han hade något viktigt kundbesök nu på morgonen.
Alex; jag har ett kundmöte om 1 timme.
Jag; du måste komma NU med mitt bankkort, tar dig exakt 1 timma hit och tillbaka!
Alex; thilde, jag jobbar..
Jag; SÄTT DIG I BILEN OCH KÖR! JAG HAR EN FIKA-TID ATT PASSA!

Konstigt nog gjorde han som jag sa, och nu sitter jag äntligen och väntar på tåget som ska ta mig till min blind date ;p

För ett år sen, igår, tog Alex bilderna längre ner på mig och Benjamin i magen. Jag var då i vecka 38 och trodde att jag skulle vara gravid för evigt! Alex försökte trösta mig så gott han kunde och säga att snart är det över.. (Hur skulle han kunna veta att jag skulle gå över tiden 15 dagar och vara gravid 1 hel månad till..;p)
Föga anade jag då, den 21:a april 2012, att jag även den 21:a april 2013 skulle vara gravid! Haha

Igår gick jag in i vecka 17, och idag är det exakt 14 dagar kvar till ultraljudet. Ska bli så spännande att få se syskonet sprattla runt i magen, och förhoppningsvis även vilket kön det är.
Alex står fast vid att han bara kan göra pojkar, och jag står fast vid att jag tror det är en flicka denna gången. :)

Har nog haft årets bästa helg, känner verkligen hur jag har laddat upp med positiv energi som bara bubblar. Äntligen!
Solen har strålat här hela helgen och det har varit helt vindstilla, så jag och bebis i magen har passat på att sola på uteplatsen, tro det eller ej; men lite färg har fastnat! ;)
Sen har vi varit på lekplatsen och haft min bror och hans fru här på grillkväll, årets första grillning för oss, som man har saknat det!

Bjuder på lite bilder från vår soliga helg, håll nu tummarna för att våren är här för att stanna nu!

När jag var tonåring och bodde på Hassela så hade vi en dag i veckan "städdag" när alla ungdomar hade varsitt område i huset som skulle städas tipptopp samt då våra egna rum..
Det fanns en man i personalen som var väldigt noggrann när han sedan skulle kontrollera hur bra man hade städat, och jag fick i princip alltid städa om mitt område ett antal gånger, haha.
Och nu har jag fått en son, som fan ta mig är ännu noggrannare när han kontrollerar min dammsugning här hemma! Jag dammsuger varje dag för att han ska kunna vara på golvet utan att sen bli hopblandad med en dammråtta, men ungen lyckas fan ta mig ändå åla runt 10 minuter efter dammsugningen och plocka upp dammkorn, brödsmulor och strumpludd att stoppa i munnen kvickt som attan! Och när jag då för tredje gången för morgonen plockar fram dammsugaren sitter han nöjt och iakttar mig när jag flänger omkring med förstoringsglas (liten överdrift).

Det var lättare förr! ;)

Bild på en liten mini Benjamin som precis hade lärt sig att hålla upp huvudet på mage <3

Denna dagen startade redan klockan 06, fixa dona och ta tåget till Malmö för att möta upp Lisa och Sienna för ett besök på "deras" öppna förskola.
Väldigt trevligt var det med både lek, sångstund och fika!
Därefter begav jag och Benjamin oss mot stan för lunch med Hannah som avslutades med kaffe hemma hos henne där jag också fick låna "lyssna-bebis-hjärta" maskin.

Så idag gott folk, idag hörde jag bebisen i magens hjärta för första gången! Det är något magiskt med att höra det snabba lilla hjärtat <3

Har haft en alldeles underbar förmiddag med Benjamin idag! Solen skiner, här är 16 grader och vindstilla, så vi begav oss ut i byn som Gud glömde för lite mys.
Benjamin har skrattat i princip non stop och fört konversationer med såväl gungan, rutchkanan och ankorna. Han tyckte tydligen även att ankorna var tjocka nog, för brödet vi skulle ge ankorna åt Benjamin upp det mesta av.

Dagens enda lilla fail från min sida var väll att låta ungen äta småsten.. Jag fick ut två stenar ur hans mun, och hoppas innerligt att det inte ligger fler i nästa blöja.. ;)

Jag skickade ett mms till sambon idag.. Jag trodde han förstod.. Det gjorde han inte, för nu sa han efter middagen;
A - kan man äta kladdkakan?
T - ja, varför skulle du inte kunna det? Där är en liten bit kvar.
A - men vad var det svarta?
T - va? Vadå svarta?
A - ja du skickade ju en bild att den var helt svart.. Vad har hänt?

Som sagt tidigare, han har inte alltid alla skruvar på rätt ställe ;)

(Bilden jag skickade)

Att leva med en främling;

I helgen hade vi lite besök, bl.a. Av Erika, och hon lyckades peka ut en sak med mig och Alex som jag inte har tänkt på innan..
När Erika hade varit här i några timmar utbrister hon plötsligt "hur länge har ni varit ihop?!"
Nervöst svarar jag "ptja, nästan 4 år.. Hurså?"
Då kommer det ; "det är bara så kul, för innan när vi åt kladdkaka och Alex bad dig ta hans grädde för att han är känslig mot grädde så blev du jätte förvånad över det.. Och nu när du säger att du inte är så glad i glass så säger Alex förvånat 'va, är du inte?!'. Haha, lite kul bara när ni ändå varit ihop så länge!"

Och jo, hon har nog rätt den där Erika alltså! Det finns ett tävlingsprogram på tv nu som heter "min man kan", och där ska bl.a. Paren svara på frågor om varandra osv... Något säger mig att jag och Alex kanske inte borde söka dit, trots allt.

Ändå lever jag i en bubbla där jag anser mig veta allt om Alex, jag vet oftast vad han ska göra/säga före han gör det. Men ändå har den här gräddintoleransen glidit mig förbi i 4 år! Haha

Min son, 10,5 månader gammal, som hittills har envisats med att rulla och gå, har äntligen börjat hasa sig fram också! :) yeey glad mamma!

Denna mamman blev ännu gladare när hon sen gick in på http://aochmflyttarin.blogg.se och såg att jag vunnit i Amandas tävling! Första gången jag tävlar via någons blogg, och jag vann! Priset kunde inte ha varit bättre passande; 300:- på www.evasunderklader.se , mina gigantiska gravid-tuttar tackar hjärtligast för sin blivande bh i rätt storlek ;) haha

Det blev ett besök på Leos Lekland i Malmö idag för första gången.
Vi var där med Lisa, Kim och Sienna. Tanken var att barnen skulle leka av sig på småbarnsavdelningen, och jo, visst lekte de lite.. Men gladast blev de när det var dags för lunch och därefter vila!
Dagens ungar..
Jag och Lisa gav oss iallafall på att leka lite och åkte rutchkana, tyvärr förevigade våra karlar det på film också.. Jag skrek..

Nu är vi iallafall på väg hem, gäster ikväll på middag och sällskapsspel :)

Benjamin har börjat göra slängpussar på befallning, på sitt eget lilla vis såklart.
Han smackar med munnen och sträcker ut handen med överdelen uppåt som om någon ska pussa hans kungliga ring! Sanslöst sött iallafall :)

Igår upptäckte jag också tand nummer nio, en kindtand! Normalt kommer de i 1,5 års åldern.. Men jag tror Benjamin satsar på att börja tappa mjölktänder i den åldern istället haha.

Bilder på Benjamin lycklig över att få se babblarna på pappas mobil, samt en där jag försöker få honom att gapa för att fota kindtanden.. Jäkligt svårt att få på bild kan jag tala om!

Häromdagen klickade jag ju hem lite inför Benjamins 1-års kalas, ja jag är medveten om att vi är ute i väldigt god tid.. ;)
Idag låg iallafall ett paket i brevlådan med lite av det jag beställt;
- djungel assietter
- djungel muggar
- djungeldjurs ansiktsmasker åt barnen
- djungel bordsdukar
- djungel banderoll "happy birthday"
- djungel servetter

Nämnde jag att det är djungeltema? ;)

Min sambo är bra på mycket, det har vi konstaterat tidigare. Däremot är han också väldigt slarvig, disträ och ibland väldigt tonårsaktig i många aspekter.
Jag har vant mig vid detta, och insett att det nog aldrig kommer att ändras.
När jag hittar snus på vägglister, vaskar och tvbord höjer jag knappt på ögonbrynen längre.
När jag plockar disk från hans nattduksbord efter hans smygätande på nätterna ler jag till och med lite.
När jag samlar strumpor från soffor och golv har jag slutat sucka.
När jag får slänga tomma mjölkpaket han satt i kylen, rycker mina ögonlock knappt märkbart längre.
Jag har lärt mig att uppskatta det lilla istället, som när jag imorse upptäckte att han tagit ut nytt bröd ur frysen när han hade ätit upp det gamla, då skickade jag till och med ett berömmande sms till honom! På den nivån är det..

Men när han tjuv äter min choklad...då jäklar har han gått över en gräns!

Vi bor i en radhuslänga med tre stycken lägenheter. Vi bor i mitten. Med andra ord grannar på var sida om oss.. Trodde jag?
När vi var här på lägenhetsvisning i höstas hos en familj som snabbt skulle flytta berättade de att "på ena sidan bor en kvinna med dotter, och på andra sidan en medelålders kvinna som bara är hemma nån gång ibland".
För mig betyder "nån gång ibland" kanske nån gång i veckan eller så..
Nu har vi bott här i snart 6 månader, och den där påstådda grannkvinnan har ALDRIG varit hemma?!
Ja, jag har hållt koll. Ja jag har letat fotspår i snön, ja jag har tjuvtittat genom fönstret och JAAA det kan hända att jag satt ett glas mot väggen för att försöka höra ljud!
Var är hon?! Ligger hon död därinne, men vi känner inte lukten pga försämrat luktsinne efter 1 års (cirka 247853 stycken) bajsblöjor? Har hon byggt en källare hon bor i med 30 katter? Jag vill veta!

Före jag fick barn och var sjuk, då låg jag i sängen hela dagen med läsk, näsdukar och tittade på gamla kärleks komedier från morgon till kväll till dess jag blev frisk..
Nu när jag har barn, och vi båda är sjuka så har jag upptäckt att barn och vuxna skiljer sig lite i hur man beter sig vid sjukdom.
Min feber, hosta, snuva, huvudvärk osv får mig att vilja ligga i sängen precis som förr, och vila upp mig så jag blir frisk..
Samma symptom på Benjamin däremot, bekommer honom inte det minsta!
Nej nej, man ska fortfarande bygga klossar, kittlas, kastas upp i luften, gå runt alla möbler och väggar, dra katten i svansen och läsa samma bok 20 gånger..
Jag har försökt förklara för honom att man blir frisk snabbare om man vilar, han svarade genom att skratta mig rakt i ansiktet och riva klosstornet för 11:e gången..

Jag. Mår. Kggivseulöiigdwjb.!

Här hemma är vi fortfarande smällförkylda tyvärr. Febriga, hostiga, snoriga och bittra :)

Idag är jag dessutom populär, fått två felringningar av nån juvelerare samt ett felsms från posten som bad mig komma med 3000kr och hämta ut ett paket från netonnet. Jag tackade nej..

Har däremot idag lagt beställning på dekoration och sånt till Benjamins djungelkalas från www.kalaslagret.se ,så det ser jag fram emot att få hem!

48 timmar har jag levt på minimal nästintill obefintlig sömn. Har en liten kille som har torrhosta och nog är på väg att bli förkyld.
Det betyder att förrgårnatt fick ett abrupt slut klockan 03.30 när han vaknade och skrek och grät, resten av natten var han bara lugn om han fick ligga på mitt bröst.
Dagen igår missade han sina vilostunder, vilket gav mig hopp inför natten.. Fail.
Han har vaknat cirka var 15:e minut hela natten och velat bli tröstad och få närhet. Nu på dagen är han lika glad som vanligt, inga spår av störd sömn på honom inte, jag däremot känner mig överkörd av en ångvält alternativt otroligt bakfull!

Bröt ihop och försökte få sambon att stanna hemma en dag från jobb för att låta mig vila lite.. Gick sisådär, fick en godispåse istället. Haha

Igår trillade Benjamin några gånger när han promenerade runt bordet, en av gångerna såg jag hur hakan slog i kanten, men eftersom det inte blödde tänkte jag inte mer på det.. Förrän idag, när jag såg det stora lila blåmärket under hans haka! :(

Han står duktigt utan stöd små stunder i taget nu, men han tycker det är lite läskigt fortfarande och sträcker sig efter mig.. På dagarna har han slutat sova 4x30 minuter och sover istället en lång vila på 1-3 timmar samt 1 kort vila. Jag tackar för det, för då hinner jag också vila! :) yeeeey ^^

Någon har bytt ut mitt glada självgående och självroande barn mot en pojke som piper argt så fort jag sätter honom från mig.
När utbytet skett har jag ingen aning om, men att det har skett det är jag säker på.
Varje gång jag sätter Benjamin (detta barn lystrar också till det namnet) på golvet bland hans leksaker piper han argt och ser på mig med en blick som säger "varför gör du såhär mot mig?! Förstår du inte att jag vill ha dig klistrad mot mig varje sekund till jag är 12?!"
Det enda som duger för detta nya barnet är att gå, gå gå gå gå! Längst bordet, soffan, sängen eller med gåvagnen och mig.. Och ja, jag känner att jag och min rygg gärna vill ha tillbaka vår gamla Benjamin som brukade vara nöjd med att iallafall då och då sitta själv på golvet och leka medan jag fick sitta i soffan och dricka en kopp kaffe.

"-piiiiip!!!" , nu ropar nya barnet igen.. Jag tog för lång tid på mig med att blogga.

Bilder nedan visar hur detta barnet badar balja, huligan rymningsbenägen style. <3

Första april, och solen skiner likt ett skämt eftersom det tydligen ska komma snö igen senare i veckan!..
Tog iallafall på Benjamin hans fina Nike skor och nya vårjacka och begav oss mot lekplatsen, så mysigt, han uppskattar gungan mer och mer för varje gång och älskar att bli kittlad samtidigt haha.