Thiilde den vilde

Jag tog ju som sagt mig iväg till tåget till blind-daten igår.. Normalt sett så är tågvärdarna på tågen ganska korta och zoombie aktiga när de kollar ens biljetter, inte mig emot, och ibland är de halvtrevliga och krystar fram ett litet leende eller "trevlig dag" eller liknande. Men tågkontrollanten igår visade mig att det finns en gräns till vad jag anser vara "behagligt kundbemötande" haha.
Inte nog med att han försökte få en nyvaken Benjamin att skratta genom att skramla och slänga med sin GIGANTISKA nyckelknippa så nära Benjamins ansikte att han nog kommer lida av postraumatiskt stressyndrom, nej nej han skulle självklart också komma tillbaka efter 1 minut och säga "kom jag ihåg att önska dig en bra dag? Du skulle av i Lund? Du får jättegärna ge tummen upp när du kommit av tåget så att jag vet att du fått med dig allt! Ibland är det mycket folk som trycker och trängs och då är det lätt att glömma något! Så ja, trevlig dag på er i solen, och glöm inte att ge mig tummen upp när ni har gått av tåget så jag vet att vi kan köra vidare med gott samvete utan kvarglömda leksaker!"
Allt detta rabblade han i ett enda andetag, med hög lycklig stämma och stirrande ögon! Jag kände mig inte sådär mysigt omhändertagen som man kan göra ibland när någon bryr sig lite extra i en butik eller så, jag kände mig bara vettskrämd! Haha.

Fikan var iallafall väldigt trevlig, jag lyckades få med mig Renata också! När Renata och min nyfunna australienska called it a day, var jag fortfarande pepp och shoppade loss leksaker till Benjamin innan jag bjöd in mig själv på middag hos Erika, "när jag ändå var i Lund, liksom" ;)

Bild på Benjamin och hans kompis Eliott (Erikas son hon klämde ut bara för att Benjamin skulle få en jämnårig killkompis, hon är snäll hon, Erika:p)