Thiilde den vilde

Nu har det gått ett tag sedan jag senast skrev något om graviditeten med lillebror(som vi nästan helt bestämt namn på nu). Jag är i vecka 34, och förra veckan var jag inne på ett ultraljud som visade att jag hade alldeles för lite fostervatten(har man det kan de ibland behöva plocka ut bebisen) så jag fick gå på ett till ultraljud någon dag senare för att se om det hade ökat något, vilket det tackolov hade gjort! :) men istället nu så går jag på 1-2 ultraljud i veckan för att hålla koll på vattnet så att det inte sjunker under gränsen igen.
I övrigt så är denna graviditet inte alls så där "mysig" som på film eller som när jag väntade Benjamin. Jag sover som mest 4 timmar per natt, och ofta inte ens det, pga stökiga grannar, kramper i benen, sammandragningar, toalettbesök, bebis i magen som sparkar FÖR vilt, Benjamin som vaknar och letar napp eller sambo som snarkar. Den lilla sömnen, och fullspäckade stressade dagar med en ettåring kombinerat med sedvanliga gravidkrämpor, gör att jag nog inte är en dröm för min omgivning just nu. Och jag är så tacksam över hur mycket min bror och svägerska, framförallt, har ställt upp senaste tiden för mig!
Men, nu är det iallafall inte lång tid kvar innan jag får belöningen för dessa månaderna och glömmer bort det direkt och bara gläds åt resultatet! <3

Bild på lillebror i magen idag. (Med hand framför munnen)

Välkommen graviditetsvecka 32!
Inledde veckan med ett rutinbesök hos barnmorskan, lillebror hade växt mycket sen sist (sf-mått) och hjärtat slog som det skulle även denna gång medan han sparkades som tusan. Jag har en unge i min mage som mestadels är vaken och aktiv, så jag har en känsla av att vi kommer få full rulle i oktober när han tittar ut :)
Enligt min mobilapp är han nu ca 42 cm lång och väger närmre 2 kilo, nästa torsdag är det dags för ultraljud igen, som jag längtar!

Imorse var jag på glukosbelastning hos barnmorskan, promenerade dit hungrig och kaffesugen som en galning klockan 8(man får inte äta eller dricka före) och fick dricka citron-sockerlösningen. Sen ska man vänta 2 timmar på att få lämna provet. Tråkig LÅNG väntan när man är så hungrig att man knappt vet vad man heter!
Proverna var iallafall helt ok, lite äggvita/protein men inte för mycket. Järnet var dock nere på 102 nu, inte så bra.. Men bebisens hjärtljud var kanon och magen växer på som den ska :)

Är i vecka 29 nu, barnet är enligt min app i mobilen ca 37 cm lång och väger 1,4 kilo. Fortfarande en pigg huligan som sparkar och har sig konstant och vägrar sova på natten.. Gött?! ;p

Idag går jag in i vecka 25, barnet är nu cirka 30 cm långt och väger strax under 800 gram. Själv vaknar jag med en minimal mage, för att sedan under dagen svullna mer och mer. Och även om magen är liten, så känns det desto mer. Oerhört ansträngande att gå för tillfället då fogarna och ligamenten konstant gör sig påminda om att de ej återhämtat sig efter att ha varit gravida förra året med.
Men i övrigt känns det toppen, lilla hulken i magen har disco på nätterna så att det redan känns lika mycket som i vecka 30/35 med Benjamin, så det är härligt att han är så livlig och visar att han mår bra där inne i magen :)

När man är gravid får man förbättrat luktsinne, och med det finns både för och nackdelar.. Fördelat väldigt orättvist!

Fördelar med det förbättrade luktsinnet;
- Man kan på 1 mils avstånd känna om sambon har tjuvsmakat på ens choklad.
..det var den enda fördelen..

Nackdelar med det förbättrade luktsinnet;
- bajsblöjorna (som inte heller innan luktade rosor) luktar redan innan bajset hamnat i blöjan helt, och får det att vända sig i magen på en 100 gånger om!
- när sambon öppnar sin snusdosa tror man att polisen kommit och slängt in stinkbomber!
- man kan känna doften av gubbar/tanters stomipåsar när man åker i en trång tågkupé, trots att de ej ska lukta annat än vid byten..(det var en lång tågresa för min näsa igår!)
- man kan vakna mitt i natten av att katten gått på lådan på våningen under och lukten är plötsligt så överväldigande att man bara måste upp och tömma den klockan 03.30!
- man känner lukten av tång trots att man bor 1 mil från havet, bokstavligen!

Som ni ser, det är mer nackdelar än fördelar med ett förbättrat luktsinne.. Funderar starkt på att tejpa fast en waunderbaum-gran under näsan snart! ;)

STORT tack för alla namnförslag ni har gett! (Och intressant att läsa hur vissa resonerade när ni valde namn)Nu börjar listan utökas, och med det kommer även de roliga småtjafsen mellan mig och Alex när vi försöker övertala varandra om olika nya namn vi fastnar för ;) vissa förslag vi fått, tex "Sebastian" och "Jonathan" hade jag gärna haft med på listan då jag älskar de namnen, men tyvärr heter ju mina bröder det. Kanske som andranamn?
Ett av namnen på listan, "Oliver", föreslog jag för Alex redan när vi väntade Benjamin, det gick då fetbort enligt Alex.."Oliver?! Då kan han lika gärna heta tomat eller broccoli ju!" Men nu plötsligt är namnet "oliver" en stor favorit hos honom..haha

Men, såhär ser listan ut för tillfället;

När jag var gravid med Benjamin och jag och Alex pratade namnförslag var "Benjamin" det första vi båda gillade och fastnade för. Jag tyckte det kändes helt rätt, samt fin betydelse "lyckans son, den äldste/förstfödde". Men efterhand som graviditeten gick, ändrade sig Alex, och tyckte ungen skulle heta Noel istället. Det tyckte inte jag, över huvud taget. När Benjamin väl var född hade vi fortfarande inte enats, men när barnmorskorna frågade på förlossningen och heffaklumpen precis tagit sitt första andetag deklarerade Alex; "han heter Benjamin". <3

Nu är jag gravid med vår andra son, och när vi precis hade varit på ultraljudet och fått veta att det är en pojke till, slogs vi båda av namnet "Fabian". Det klingar bra med Benjamin och är inte ett alltför vanligt namn. Fler förslag har vi inte, men nu börjar jag tveka till "Fabian" och igår låg jag och Alex och försökte komma på fler förslag.. Gick sisådär, han ratar alla mina förslag av de tokigaste anledningarna!

-Så nu ber jag om hjälp, ge oss namnförslag på inte allt för vanliga namn, inte kortare än 5 bokstäver, inga "mode-namn", och det ska klinga bra med "Benjamin" (för många krav?;p).

Är nu i vecka 23, med 125 dagar kvar till beräknad förlossning. Enligt min app i mobilen är barnet nu cirka 30 cm långt och väger cirka 500 gram.
En liten ömtålig krabat fortfarande, och jag har fått ett nytt utbrott av min "gravid-herpes" som jag kallar det eftersom jag bara får det när jag är gravid. Min rygg är täckt av de smärtsamma blåsorna och jag var precis på vårdcentralen och fick medicin utskriven.. Medicin som de ej vet om/hur barnet påverkas av. Och detta är min andra runda denna graviditeten. Det känns allt annat än bra, känner mig som en försökskanin och blev inte direkt lugnad när doktorn sa att barn kan bli missbildade även utan påverkan av mediciner samt att skulle jag föda nu kanske barnet dessutom överlever ändå.. Måttligt lugnande, som sagt.

Bild på magen vecka 6, och magen nu vecka 23. Det bor iallafall en livlig liten miniklump i min mage som konstant sparkas och möblerar om där inne <3

Jag har nu hunnit gå halva tiden i graviditet nummer två och är inne i vecka 20. Jag har fått en liten bula på magen, men den är inte mycket att skryta med än så länge, haha.
Lill-klumpen i magen är redan väldigt aktiv och Alex kan också känna buffarna vilket är kul :)
Igår var jag hos barnmorskan, vanlig rutinkoll och jag fick lyssna på hjärtslagen. I övrigt känner jag stor skillnad denna graviditeten jämfört med förra året när jag väntade Benjamin. Jag har redan rätt mycket sammandragningar och får ont i kroppen vid minsta ansträngning, redan börjat få foglossning vilket är rätt surt. Med Benjamin kunde jag liksom gå powerwalks utan problem även när jag hade gått över tiden.. Det tror jag tyvärr jag kan glömma denna gången.

Bild på mig, nu i vecka 20 <3

Flaggan i topp, det blir en till med snopp!

Jag låg vaken halva natten och oroade mig inför ultraljudet, den andra halvan hade jag mardrömmar att någon bröt sig in för att stjäla Benjamin..
Ultraljudet gick kanon, alla kroppsdelar satt där de skulle och jag lokaliserade den lilla snoppen före ultraljudssköterskan och Alex säger självklart "-HA!! Jag sa ju det, Jag gör bara pojkar, män gör män!".

Detta kommer att bli helt underbart, snacka om att Benjamin kommer ha så kul med sin lillebror sen!
Och ja, jag har sagt till många att jag lite hoppades på en lillasyster.. Inser nu att enda sättet blir att köpa mig själv en docka eller nåt! ;)

Bilder från ultraljudet, samt magen idag

Igår gick vi ut med att Benjamin ska bli storebror i september/oktober.
Varken jag eller Alex har riktigt trott på att jag var gravid förrän igår när vi såg den lilla bönan på ultraljud och såg det lilla minimala hjärtat dunka i rekordfart.
Ungen gjorde kullerbyttor i magen under hela ultraljudet, vilket gjorde det svårt att mäta den exakta åldern.
Jag tycker det ser ut som en böna, Alex tycker det ser ut som "en creepy fågel" haha.

I vilket fall som, vissa har redan frågat om småsyskonet var planerat.. Och nej, planen var väl att vänta med syskon till Benjamin var lite äldre, men allt blir inte alltid enligt ens planering, och nu känns detta helt underbart rätt ändå!

Jag är bara någonstans mellan vecka 9-11, och ändå är magen redan stor.. Tydligen blir det så med andra barnet, och speciellt så tätt. Så ja, jag räknar med att vara stor som ett hus till sommaren..
Denna graviditeten kan jag nog glömma att kunna ha mina vanliga jeans på väg in till förlossningen ;)