Thiilde den vilde

Nu har det gått ett tag sedan jag senast skrev något om graviditeten med lillebror(som vi nästan helt bestämt namn på nu). Jag är i vecka 34, och förra veckan var jag inne på ett ultraljud som visade att jag hade alldeles för lite fostervatten(har man det kan de ibland behöva plocka ut bebisen) så jag fick gå på ett till ultraljud någon dag senare för att se om det hade ökat något, vilket det tackolov hade gjort! :) men istället nu så går jag på 1-2 ultraljud i veckan för att hålla koll på vattnet så att det inte sjunker under gränsen igen.
I övrigt så är denna graviditet inte alls så där "mysig" som på film eller som när jag väntade Benjamin. Jag sover som mest 4 timmar per natt, och ofta inte ens det, pga stökiga grannar, kramper i benen, sammandragningar, toalettbesök, bebis i magen som sparkar FÖR vilt, Benjamin som vaknar och letar napp eller sambo som snarkar. Den lilla sömnen, och fullspäckade stressade dagar med en ettåring kombinerat med sedvanliga gravidkrämpor, gör att jag nog inte är en dröm för min omgivning just nu. Och jag är så tacksam över hur mycket min bror och svägerska, framförallt, har ställt upp senaste tiden för mig!
Men, nu är det iallafall inte lång tid kvar innan jag får belöningen för dessa månaderna och glömmer bort det direkt och bara gläds åt resultatet! <3

Bild på lillebror i magen idag. (Med hand framför munnen)

Igårkväll hade jag riktigt mycket onda sammandragningar, molvärk och hugg i ryggen så jag knappt kunde röra mig..
Då säger Alex glatt: "det blir värre älskling!"
Jag: vad menar du?
Alex: ja, det kommer ju bli värre sen, när det är dags att föda.
Jag: är det din peppande tröst?!
Alex: ja passa på o njut nu :)

jag ska "njuta" av smärtorna för att det kommer bli värre sen? Min sambo är världens sämsta peppare. Haha <3

Strax, mot ultraljud! :)

Idag fick Benjamin mellanmål i vagnen medan vi var ute och gick, jag hade stekt pannkakor och var rätt nöjd med resultatet..
Enda fram till dess att en gubbe från 1700-frös-ihjäl med rullator tvärvände och skyndade efter oss och tog pannkakan ur Benjamins händer och utbrast "-hujj! Ser du inte att han ätit upp bananen och sitter och äter skalet!"
Öööh va?! När jag förklarade att det var en pannkaka skakade han bara på huvudet och slängde den i en buske innan han lunkade vidare.. Benjamin blev alltså bestulen på sitt mellanmål, och mina kok-konster har fått sin största diss någonsin!

Pannkakor in the making;

Som fortsättning på föregående inlägg, kan jag visa vad som händer när "riskbedömningen" strejkar för en sekund..

"Barnet ville bestämt dricka ur ett glas, mamman gav barnet ett glas.."

Som mamma till en ettåring, eller barn oavsett ålder egentligen antar jag, så är man mästare på att göra det som försäkringsmän gör, nämligen "riskbedömningar". Vi mammor gör det omedvetet varje sekund varje dag med våra barn, utan att tänka på det.
"Olle ska äta frukt, bananen är lätt att få upp ur halsen, äpplet lite svårare. Han får en banan nu"
"Olle ska klättra i trappan, underlaget är si o så hårt, han kan max få en bula, spräcker iallafall inte kraniet,klättra på Olle" ni fattar poängen, vad man än gör så går man snabbt över det i huvudet med vilka eventuella risker och skador det kan medföra.
Idag lämnade jag vagnen hemma när vi skulle till lekplatsen(försöker lära Benjamin det där med att gå åt det håll man säger), och jag fick göra många riskbedömningar på den korta sträckan när Benjamin skulle gå själv.
"Det kan komma en cyklist, jag scannar alla håll och kanter inklusive luften om någon tappar en cykel i hans huvud, var tredje sekund"
"Om han trillar vid husväggen där kanske någon slängt en trasig glasflaska bredvid som han skär upp handen på, kom här Benjamin!"
"Okej, han vill klättra upp för Rutchkanan, han kommer halka och slå sig, jag låter det bli en läxa, ingen är här nu och ser och dömer mig ;p"
"Nu handlar vi, han får åka i korgen, men jag måste packa varorna rätt så korgen inte välter och han trillar ur.."

Ja, våran morgonrunda utan vagn gick bra. Men nu är jag helt slut i huvudet.. I eftermiddag tar vi med vagnen.

Idag blir Benjamin 1 år och 3 månader(15 månader)! Helt ofattbart vad tiden går snabbt, och hans utveckling likaså. Han förstår det mesta känns det som, när man ber honom hämta/göra saker. Och han visar också själv mer och mer vad han vill, är han trött går han till sin spjälsäng, är han hungrig går han till sin matstol, vill han ut hämtar han sina skor osv. Men det han vill MEST för tillfället är att borsta tänderna! Jag har aldrig varit med om en unge som vill borsta sina tänder lika ofta som han vill, men det är ju bara bra :)
Rent åldersutvecklingsmässigt ligger han som han ska tror jag, både med "språk" och motorik. Han kan stapla 3-4 klossar, lägga rätt former i rätt hål, dra dragleksaker efter sig, ta av sig vissa kläder själv och NU även äta själv med gaffel utan att tramsa, hallelulja ;)
Bara 1 vecka kvar till dagis också, hjälp.

Glad pojke som borstar tänderna för 5:e gången idag;

Vi har en liten tok här hemma.
Jag tog av Benjamin blöjan för att det var dags för hans kvällsbad, då gick han och hämtade sin ryggsäck och leksaksdammsugare istället, för att köra lite naken-städning. Jag dog söthetsdöden! <3

Alex åkte till hotell Tylösand igår för konferenshelg med jobbet(jobbigt jobb han har med alla resor till USA,Hongkong,Mallorca osv..jag är inte avundsjuk alls..) och jag är hemma själv med Benjamin. Hur det går? Jo tackar som frågar, första dagen igår resulterade bara i ett huvudstupa fall från soffan för Benjamin där han sen totalt däckade 10 minuter senare av chock. Det i sin tur ledde till nästintill omöjlig nattning på kvällen pga för sen "vila" eller vad man ska kalla det när ungen däckar efter ett slag i huvudet?
Katten löper och tjöt hela natten, jag somnade äntligen vid 02 efter benkramper/halsbränna/sammandragningar och allmän oro, och dagen idag inleds med att Benjamin upptäcker tjusningen med att slänga ner saker i toaletten medan han skrattande skakar på huvudet, fullt medveten om att han gör fel! Haha
Jag ser fram emot vad denna dagen har att erbjuda ;) (Alex, du skulle bara våga skicka fler bilder på solnedgångar,cigarr-rökning eller flådiga hotellrum!)

Igår skulle Barnens hus ha konkursutförsäljning i Malmö, och jag och Lisa bestämde snabbt att dit, dit drar vi! Jag behövde amningskudde och skötbädd bl.a. Och såg en chans att fynda. Lisa skulle inte ha något speciellt utan mest kolla läget lite snabbt..
Klockan 9.40 ställde vi oss i den kilometerlånga kön och tänkte "jaja, tar väl 1 timme..". FYRA TIMMAR OCH FYRTIO MINUTER senare, klockan 14.00 släpptes en trött Lisa och en trött gravid Thilde som inte ätit sen dagen före och en uttråkad Benjamin in i butiken.. Det fanns inget av det jag skulle ha, men jag köpte ändå lite kläder till Benjamin, nån bok, en dagisryggsäck och leksaksgittar.. Mest för att det skulle kännas jävligt skumt att gå ut tomhänt efter att ha köat så jäkla lång tid! Haha. Nä fyfan!

Benjamin är iallafall väldigt nöjd med sin nya ryggsäck :) kostade bara 5 timmar av mitt liv.

Före vi flyttade, hade vi ett badkar. Och Benjamin fullkomligen älskade att bada och plaska i det med Alex. Sen flyttade vi, och duschkabinen var inte lika populär.. Varje gång vår smutsiga unge behövt bli ren i den har han gråtit när vi satt igång duschstrålen, att skölja ut schampo har varit en kamp på liv och död med arg unge.
Igår löste jag det genom att stänga in Benjamin i duschen med duschstrålen på låg styrka. Han grät lite. Och jag upprepade "vatten, åh vad kul, vatten!" med mer entusiasm än vad som anses friskt.. Men det funkade! Plötsligt tyckte Benjamin att det var det roligaste som fanns att få sitta själv och leka i duschen och dricka vatten från slangen, schampot sköljde han själv av!
Jag är rätt stolt.. Haha

Ni har ju hört vissa av Alex tidigare kok-(o)konster i köket (om inte så klicka på kategorin "min sambos knasigheter") och den senaste äger rum just nu..
Han fick tydligen för sig att göra nån form av korvstroganof ala Alex.. Men vi hade inte så mycket ris, och inte så mycket couscous.. Så medan jag ser bort tar han en kastrull vatten, och häller i all couscous och allt ris och sätter igång plattan.. Vi som vet hur man lagar mat vet att; couscous tillagas genom att koka upp vatten och sen ta bort det från plattan och tillsätta lika mycket couscous som vatten och vips 2 minuter senare har couscousen sugit upp vattnet och är klart.. Medan ris ska kokas cirka 20 minuter.. Och nu har han alltså istället rört ihop allt.. Och det börjar lukta bränt. Och jag sitter bitter i soffan över att han aldrig kan läsa på förpackningen först, alternativt fråga mig?!
Ja mina hormoner är påhögvarv..

Bilder från igår när vi var på sommarfest ute i mina föräldrars sommarstuga;

Idag har vi haft väldigt trevligt efterlängtat besök av en person jag inte träffat på några år. Benjamin fick fina paket, hans första lego duplo och "boken om någon" som jag hört talas om innan som ska va väldigt bra :) sen åt vi lunch i stan innan vi matade ankorna, hör och häpna; Benjamin har förstått vad det går ut på nu och bröt loss brödbitar och kastade till ankorna! Oj vad stolt jag blev :D

På en av lekplatserna vi brukar gå till, träffade vi häromdagen en pappa med sin son som var en månad äldre än Benjamin. De fann varandra direkt den dagen och lekte hur mycket som helst, och igår när vi var på lekplatsen igen så kom även pojken med sin pappa efter en stund.
Jag trodde inte att de skulle känna igen varandra efter att bara ha lekt en gång, men de sprang direkt igenkännande fram till varandra skrattandes och lekte ihop precis som innan. Så kul att se när de visar varandra olika saker de kan och den andre härmar efter.

Bild på när de tog varandra i handen och rymde från lekplatsen i en väldig fart!

Om två veckor börjar Benjamin dagis(jaa jag kommer ALLTID kalla det dagis, "förskola" pyttsan!) och igår kändes det lägligt att inhandla lite mer höstkläder inför det åt honom.
Det fick bli världens sötaste parkas-höstjacka med ludd i luvan, vindtät varm luftig blå tröja att även ha under sina regnkläder kalla dagar, blå sjukt tuffa läderskor med smidiga dragkedjor på sidorna och vanliga blå jeans och randig tröja. Har även beställt hem 120 stycken namnlappar från www.namnlappar.se med hans namn på att klistra i allt han äger så de inte slarvas bort på dagis :)

Känns snart som om vi har allt inför hösten, behöver lite fler långärmade tröjor, större stövlar och nån ryggsäck, sen har vi skaffat allt tror jag :) spännande.

Tack för fina kommentarer och sms/samtal. Jag är så nöjd med att jag åkte och hälsade på farmor Inger igår igen, hon hade fått massa smärtstillande och var kontaktbar på ett helt annat vis än dagen före! Jag hade med mig Alex och Benjamin också, vilket hon uppskattade mycket, och vi fick pratat lite. Om jag inte hinner besöka henne fler gånger före det oundvikliga sker, så är jag iallafall väldigt nöjd med mitt sista möte med henne. Jag träffade "Inger" igår, till skillnad från dagen före. Och det är de bilderna och minnena jag vill ha färskast. <3

Det är tufft just nu, väldigt mycket på en gång. Min farmor Inger har blodcancer och blev igår flyttad till hospice där jag var och skulle säga "hejdå" igår.. Det gjorde så ont att se henne så, allt blev plötsligt så verkligt! Jag var rädd att hon inte skulle märka att jag var där, men hon sa mitt namn och tog min hand och såg rakt in i mina ögon.
Nu är alla känslor uppochner, tankarna snurrar tillsammans med det dåliga samvetet. Senaste åren var jag mycket ute i deras hus med Alex och umgicks och hjälpte till då vi bodde så nära. Jag tänker tillbaka på min barndom när jag var där och Inger lärde mig sy och brodera. Osv osv. Och de har alltid ställt upp för oss med allt, Benjamins dop förra året hade vi hos dem och de ansträngde sig så mycket och gav oss den perfekta dagen! Sen flyttade vi, när cancern kom tillbaka. Och våra besök blev nästintill obefintliga. Och nu ligger hon där, med dagar kvar, och jag önskar så att jag kunde sitta där dygnet runt! Så mycket jag vill få sagt, eller fråga, men klumpen i min hals släpper inte ut några ord, och jag tror inte hon kan svara så mycket heller.
Ont gör det i mig, orden räcker inte riktigt till. Ska iallafall dit idag igen, och förhoppningsvis får jag fram mer idag, och jag hoppas hon hör och förstår, och vet hur mycket vi tycker om henne, att hon inte är ensam.

Välkommen graviditetsvecka 32!
Inledde veckan med ett rutinbesök hos barnmorskan, lillebror hade växt mycket sen sist (sf-mått) och hjärtat slog som det skulle även denna gång medan han sparkades som tusan. Jag har en unge i min mage som mestadels är vaken och aktiv, så jag har en känsla av att vi kommer få full rulle i oktober när han tittar ut :)
Enligt min mobilapp är han nu ca 42 cm lång och väger närmre 2 kilo, nästa torsdag är det dags för ultraljud igen, som jag längtar!

Igår gick vi ner till stranden, det var så härligt väder och vi ville fånga varje solstråle! Det blåste fina vågor, och Benjamin gick med på att bli doppad i havet upp till sina axlar och sålänge jag höll honom i famnen skrattade han när vattnet sköljde över honom. Men roligast hade han när han och Alex satt i vattenkanten och grävde i sanden.
På vägen hem ville Benjamin gå mest själv, synd bara att ungen alltid ska springa åt motsatt håll än det vi ska åt! Haha, och ropar man "nej här Benjamin" så ropar han tillbaka "här!" Och pekar åt sitt håll.. Bestämd liten pojke ;)
Nu kan han förövrigt göra djurläten åt; katt (maaaw), tiger (kchrr), anka (kaakakaa), ko (muiää) och ibland häst (iihihii).

Idag väntas besök av Benjamins farmor och kusin Pontus :)

När blev min lilla pojke så stor?! 14 månader, det låter så lite egentligen, men på 14 månader har han gått från en liten bebis som inte kunde något alls till en stor pojke som springer runt, skrattar, busar, pratar, testar gränser och förstår så mycket mer än vad man tror!
Tänk att om mindre än en månad så ska han lämnas på dagis, någon annan ska trösta honom när han är ledsen och någon annan ska berömma honom de framsteg jag missar. Om två månader ska han bli storebror, herregud, som jag sa; var tusan tar tiden vägen?!

Mammas lilla älskling,

Fick en utmaning av Lisa, "10 saker om mig", jag hatar sånt egentligen, kul att läsa om andra men inte berätta själv. Känner mig så krystad. Men ok, here we go;

1 - Jag är livrädd för spindlar och bananer.. Gick fobiträning för spindlarna när jag var tonåring, hjälpte sisådär. Bananerna fobitränas jag numera för varje dag nästan eftersom Benjamin råkar älska banan..

2 - Jag beundrar tjejer som tränar sig till fina kroppar, men tycker det ser väldigt äckligt ut när de tränar så de får muskulösa killkroppar. Inte av avundsjuka, utan för att det inte är snyggt!

3 - Som yngre gick jag på många olika sporter; tennis, ridning, simning, malmöflickorna, osv, men den sport jag tyckte mest om och var bäst på, som jag fortfarande idag ångrar att jag slutade med är Fäktning. De ni!

4 - Jag är alldeles för impulsiv, får jag en idé så är det kört. Det har lett till alldeles för mycket byte av killar, lägenhetsköp och byten och diverse farligheter. Naiv och bestämd borde vara mina andranamn. Men samtidigt är jag en grym problemlösare som alltid lyckas ordna upp allt igen tillslut!

5 - Mitt drömyrke har enda sedan jag var liten varit polis. Men efter att ha jobbat inom försäljning och insett att jag kan sälja is till eskimåer och ändå få eskimåerna nöjda med sitt köp, kommit fram till att jag ska studera inom det området efter nästa föräldraledighet.

6 - Jag har inte mindre än tre misslyckade tatueringar; en trampstamp jag gjorde när jag var 14 år på svanken i form av ett kinesiskt tecken som mer ser ut som en utsmetad blodigel, en text på latin på nacken som tyvärr är lite felstavad och sist men inte minst; en skogsälva på sidan av revben/mage som ser ut som en transvestit med skeva händer och linjer överhuvudtaget. Haft totalt 6 osmickrande piercingar (utöver öronen) också som jag tackolov insett hur fula de var och tagit ut.

7 - Jag stör mig på tjockisar i träningskläder som inte tränar.. (Sorry, men sant..)

8 - Jag bor hellre granne med en flyktingförläggning än granne med rasister och andra inskränkta bönder.

9 - Jag måste alltid ha koll på allt runt mig, ibland blir jag yr av allt jag har koll på och tagit på mig ansvar för, bara för att jag vill ha allt på mitt sätt och reservlösningar för alla andras "misstag".

10 - Jag har enligt mig själv alltid rätt, för allt är relativt.. Och nu är jag trött på att skriva.. Hoppas ingen tagit illa vid sig av något. Undras något, så fråga :)

(Skickar detta vidare till; http://glagla.blogg.se , http://nastanperfekt.blogg.se , http://ciliija.blogg.se ,
http://cuison.se )

Våra grannar tar livet av mig! Vi har bott i vår fina lägenhet i snart 3 veckor nu, och trivs ofattbart bra. Bortsett från att våra grannar ovanför har fest minst varje onsdag, fredag och lördag! Det är skrapande möbler, höga samtal, spring i trappan och folksamlingar utanför porten. Här är så lyhört, att det låter som om de är hemma hos oss och både jag och Benjamin vaknar flertalet gånger varje natt av det. Oftast får jag pga det mellan 4-5 timmar sömn.
Förra veckan var Alex uppe och bad dem dämpa sig pga att vår ettåring vaknar, noll resultat. Inatt (en ONSDAG!) fick jag öppna ytterdörren klockan 00.20 och be dem sluta springa i trappan och skrika utanför porten. Sen låg jag vaken till 02, och Benjamin ville upp 06.. Inte en drömvardag för en gravid att gå som en zoombie varje dag och försöka ta hand om en ettåring..
Vet folk inte vad hänsyn innebär?!

Och tillråga på allt hade någon idiot saboterat lekplatsen med döda fiskar imorse så det kryllade av flugor! Blö för idioter!

Jag hörde ett rykte om att det ska regna resten av veckan, så jag och Benjamin begav oss ner till stranden för att fånga solen medan den fortfarande är här.
Efter det gick vi till frisören för Benjamins livs andra klippning.. Katastrof! Tanten var dyr och dålig och Benjamin grät och skrek sig röd hela klippningen! Nästa gång blir det lätt hon vi gick till i Malmö senast.

"Barn gör inte som du säger, de gör som du gör."

Jo, det funkar som förklaring till varför Benjamin smög iväg med sin spade imorse och grävde i kattlådan.. Men inte som förklaring till varför han har börjat stänga in katten i badrumsskåpen?! För det lovar jag, det brukar jag då inte göra..

inte heller brukar jag kasta min mat runt mig på golv och väggar, eller lyfta på främlingars kjolar, eller bita de jag älskar i fötter och lår.. Inte heller brukar jag tömma hinkar med sand över mitt huvud, eller kasta klossar på katten och bli arg när hon inte kastar tillbaka.. Med andra ord, han måste fått det från sin pappa! ;)

Bilder lekplats imorse;

Skulle hänga i folkets park idag ihop med Renata, Kim och Amanda med alla våra barn. Solen sken(skiner) och dagen borde blivit perfekt.. OM Benjamin bara hade ställt upp och sovit sin vila och ätit sin lunch i förmiddags! Istället anlände jag till folkets park med en butter, hungrig och övertrött Benjamin som var överallt och ingenstans och vägrade allt! Efter 1 timme gav jag upp och har istället tillbringat senaste timmen till att gå runt runt och runt på en kyrkogård tills Benjamin nu äntligen somnade.. 6 timmar för sent.. Det kommer bli en spännande kväll ikväll..

Har inget intressant att berätta mer än att jag och Benjamin haft en härlig dag i solen. Vart på lekplatser och nere på marinan i hamnen i det sköna vädret.
Benjamin tryckte ett helt päron :)

Lite bilder från dagen;

Sitter och läser den tredje artikeln på kort tid om små barn som glömts/lämnats i varma låsta bilar. En 2 årig pojke dog i Eslöv när hans pappa glömde honom i bilen när han åkte till jobbet. Förra veckan blev en 3 årig flicka medvetslös när hon lämnades i bilen medan föräldrarna handlade. Idag lämnades en annan flicka i bil och fick räddas genom att polis krossade rutan.
HUR FAN TÄNKER FOLK?!
Detta sker både med djur och barn, och alla VET att en bil blir otroligt varm väldigt snabbt, så hur fan tänker man?!
Och så små barn, de ska inte lämnas överhuvudtaget utan uppsikt ju. Ibland ser jag små barn ensamma i sina barnvagnar utanför affärer i stan medan deras mammor är inne och handlar kläder, visst att de inte blir överhettade då, men vem lämnar sitt lilla barn så överhuvudtaget?!
Galna white trash bönder borde inte få skaffa barn..

Planen för dagen var en hemmadag, gärna med sovmorgon. Men 05.20 hördes det skratt från Benjamins rum, så det var bara att fånga den soliga dagen med ett trött leende. Vi började med ett besök på lekplatsen i parken och sen lunch hemma där jag lurade i Benjamin lax med keso innan vi gick hem till min bror så att Benjamin fick plaska loss lite i sin plaskpool.

Bilder från dagen;

Grannarna hade fest igår, med tanke på hur det skrapades möbler mot golvet till musik hela natten antar jag att de måste ha lekt "hela havets stormar".. Inte ens efter att jag hade tvingat Alex att gå upp och säga ifrån, slutade de, så även denna natt har inneburit minimalt med sömn.. MEN jag orkade minsann ändå dra med mig Benjamin och ta tåget till Malmö och folkets park idag för lekdejt med Melissa och Sienna!
Melissa jagade Benjamin och ville göra allt han gjorde(men tackade nej när han ville mata henne med sand), Benjamin jagade som vanligt andra ungars bollar eller mammor och Sienna jagade som vanligt bara farliga äventyr! ;)
En mysig dag, men nu är klockan 19.00, och jag säger godnatt utan dåligt samvete! Haha