- vems unge?
Någon har bytt ut mitt glada självgående och självroande barn mot en pojke som piper argt så fort jag sätter honom från mig.
När utbytet skett har jag ingen aning om, men att det har skett det är jag säker på.
Varje gång jag sätter Benjamin (detta barn lystrar också till det namnet) på golvet bland hans leksaker piper han argt och ser på mig med en blick som säger "varför gör du såhär mot mig?! Förstår du inte att jag vill ha dig klistrad mot mig varje sekund till jag är 12?!"
Det enda som duger för detta nya barnet är att gå, gå gå gå gå! Längst bordet, soffan, sängen eller med gåvagnen och mig.. Och ja, jag känner att jag och min rygg gärna vill ha tillbaka vår gamla Benjamin som brukade vara nöjd med att iallafall då och då sitta själv på golvet och leka medan jag fick sitta i soffan och dricka en kopp kaffe.
"-piiiiip!!!" , nu ropar nya barnet igen.. Jag tog för lång tid på mig med att blogga.
Bilder nedan visar hur detta barnet badar balja, huligan rymningsbenägen style. <3
Samma här!!! Iris är klistrad vid mig heeeela tiden!
Det är tur att han är så otroligt söt den där Benjamin!:-)
Sv: Har han :) ja den var ju så fin :) åh tycker du, tack :)
Samma hos oss! Jag trodde att det var pga mardrömmarna, men det verkar ju vara en gnällepedemi.
