Tittut! Jag vet jag sa att jag skulle blogga igen när min positivitet var tillbaka, men jag behöver min blogg att skriva av mig på. De som orkar sig in här får vackert finna sig i att det varvas lite gnäll med lite kul.
Sen sist då?
Först gick min farmor bort i sin cancer, något jag fortfarande skjuter undan och förnekar och försöker låta bli att tänka på.. Dagis går jättebra för Benjamin, han trivs där kanon men har börjat inse att jag lämnar honom. När jag hämtar honom blir han jätteglad, men sen är han arg mot mig resten av dagen och skäller ut mig vad vi än gör, hoppas det är en kort fas. Precis som hans nya vana att vakna vid 04 på morgonen..
I graviditeten befinner jag mig nu i vecka 36+4, har foglossning, sanslösa kramper, lägsta möjliga järnvärde, och sover som mest 3 timmar per natt och så vidare. Det, i samband med mycket annat gör att mitt mående drabbas hårt och jag känner mig otroligt nedstämd. Min barnmorska ska försöka hjälpa mig med att eventuellt få igenom en igångsättning runt vecka 38, för både hon och jag inser att jag kommer må bra så fort jag fött, när alla kroppsliga smärtor försvinner och järnet går upp så jag får energi att klara dagarna utan att bara gråta. Det är svårt att vara hemma med en ettåring som behöver en mamma som orkar aktivera/stimulera honom, när man bara har ont och vill försvinna. (Alex är ju inte hemma från jobb förrän sent, när jag redan nattat Benjamin) Jag gör så gott jag kan iallafall, och förhoppningsvis lider inte benjamin allt för mycket, det oroar jag mig mest för.. att han ska tycka jag är tråkig. men alex säger att jag inbillar mig och att benjamin har kul med mig och visst blir tillräckligt stimulerad av mig.. Förvärkar har jag gått om och den berömda slemproppen har gått, barnets vikt är just nu uppskattad till cirka 2,7 kilo. Vi är mer än redo!
Men ja, det var iallafall en liten gnäll update. Sorry
